det stod fyra snubbar på scenen.

den ena var galet badass och hade en alldeles för ful mustasch. en svettades som en idiot och gjorde hjärtan till publiken. en var maraccasguden och hade ett ölglas i trumsetet. en hade banankropp, sjöng inte mänskligt, fick hela publiken att klappa händer i takt och gjorde cp-rycket.

både till höger och vänster stod flera av mina bästa vänner. rakt fram stod världens bästa band. tittade jag bakåt såg jag tusentals människor som, precis som jag, grät, hoppade och skrek av lycka.

ni håller mej vid liv ♥