det finns ärligt talat inget bättre än att vara en nörd. att sitta flera dagar och planera ett harry potter konvent, se hur chockade alla blir när man visar mörkrets märke som man har på armen och börja gråta på tåget för man inser hur jävla fucking fint det är.

ulricehamn, harry and the potters och hogwarts var hur bra som helst och att ha gåshud en hel tågresa för att man pratar om harry potter är så himla okej.

jag förstår inte hur man lever utan att vara en nörd. hur kan man inte älska något så fullständigt att hjärtat håller på att spricka? hur kan man inte få identitetskris pågrund av att man inte vet vilket elevhem man är i?

harry potter-nördar är det bästa som finns på jorden och jag älskar harry potter så äckligt mycket.